Chock

När jag träffade James så förändrades mitt liv totalt.

Jag blev kär, jag hittade rätt vet inte hur jag kan förklara det annorlunda.

På nåt sätt visste jag att det va han med stort H. Sen påvägen har det inte vart enkelt.

Jag blev gravid väldigt snabbt och vände upp och ner på våra liv.

När Lillan föddes så blev min kärlek till james mycket större och starkare, svårt att förklara men när jag såg han hålla Lillan första gången så fylldes hela jag med kärlek till både han och henne.

Som småbarns förälder så har man inte så mycket tid till varandra och ibland går det veckor utan att man egentligen hunnit "ta hand om varandra" Som när lillan va sjuk, jag O james sov inte ihop på nästan 2 veckor.

Men då är det små grejerna som räknas, han lägger ett extra täcke på mig innan han går till jobbet. Han pussar mig ALLTID innnan han går på morgonen. Han ringer varje dag för att säga hur mycket han älskar mig o Lillan.

Allt känns så äkta fast man ibland glömmer av allt i vardagens gråa dagar...

Igår förändrades allt igen, James va helt konstig och han satte sig jämte mig på golvet och tittade på mig o började gråta...

Tar fram en ring o frågar om jag vill gifta mig med honom

Jag kommer inte ihåg så mycket vad jag sa, jag frågar typ menar du allvar bla bla

Han sätter på mig en diamantring i vittguld som passar helt perfekt.

Jag va totalt oförberedd och chockad, ok att vi skämtat om det men jag trodde inte att han skulle göra det.

Jag trodde aldrig att jag skulle vara förlovad.

Senare gick jag, james och lillan ut på promenad och jag kommer på att jag inte ens sagt JA än.. mitt i chocken så hade jag glömt det viktigaste? hahaha men såklart jag vill gifta mig med honom, han är ju mitt allt....