Det är inte så lätt....

Min far va här i helgen eller 4 dagar... Hur ska jag förklara detta då??
Nej jag tyckte inte att det va kul att träffa honom, jag tycker mest att han är jobbig och lägger sig i alldelles för mycket.
Han vill ha en bra relation med sitt örsta barnbarn och det kan jag örstå men jag tycker ändå att han tar saker förgivet som att komma hit under julen och stanna i 6 dagar. Jag tycker att det är länge, jag tycker att 4 dagar va länge.
OK om vi hade vart tajta och nära men det är inte så.
Jag vill att han ska ha en bra relation med Lillan men det är svårt att bortse från allt som har hänt i det förflutna.
Min relation till min pappa är komplicerad och det blir jobbigare o jobbigare ju mer han vill vara delaktig i mitt liv och jag försöker vara vuxen och hålla god min men det går inte alltid.
Jag måste väl försöka vara vuxen och komma över detta men jag vet inte om jag kan.
Jag stör mig på han hela tiden men det kanske går över???

ahh skitsamma

Underbara liv

Jag ska från och med idag se saker mer positivt, inte det att jag är en negativ människa utan mer att jag vill sluta fundera och oroa mig över småsaker som inte egentligen spelar nån större roll.
Sen jag blev mamma så har jag börjat oroa mig mycket mer för saker som jag inte borde oroa mig för, hela mitt liv förendrades när lillan föddes o de första månaderna så va jag ett VRAK, jag tyckte det inte då men nu när jag ser tillbaka på det så va jag verkligen inte ok.
Jag sov inte, åt inte och oroade mig KONSTANT över min dotter... första tiden är som en dimma och det är så synd att jag inte gladde mig mer åt min dotter än va jag gjorde för jag oroade mig så mycket att det tog över hela grejen..
Som tur är gick det över relativt snabbt.. men såklart jag oroar mig, alltid och jag har en känsla av att jag alltid kommer oroa mig..
Mycket som man inte vet när man blir mamma, jag trodde aldrig att jag skulle bete mig som jag gör, eller bli denna mammatypen som jag är. Men egentligen va spelar det för roll hur jag spekulerade innan, jag är ju den jag är nu och jag tror inte att Lillan skulle kunna få en bättre mamma. och jag skulle inte kunna få en bättre dotter eller bättre fästman :)
jag har ett underbart liv här i London, det har vart tufft men nu är det över och nu kan jag bara njuta av min familj..
livet är härligt och underbart trots att det är höst och kallt

Underbar Helg

Det är inte ofta Jag o James spenderar tid ensamma men igår va vi hos James vänner Dan o Clair, vi drack lite öl och pratade. Lillan va hos Farmor o Farfar och när vi kom tillbaka hade hon precis vaknat och va inte alls intresserad av varken mig eller James, hon hade inte gråtit nånting o allt hade gått fint, nu är det bara jag som måste släppa lillan lite för hon klarar sig tydligen helt perfekt utan mig 24/7 :)

Jag o Jolene va i Oslo förra helgen o hälsade på finflickorna och vi hade det väldigt trevligt, Lillan va jätteduktig bara lite jobbigt att flyga själv med allt baggage.

Som vanligt gårt helgerna så fort o i morgon är det dags för babysim igen, Lillan älskar det, hela denna veckan är fullspäckad av aktivitet och på fredag kommer min Far hit o hälsar på, vet inte hur jag känner för det men hoppas att det funkar bra. Han har ju även bokat att komma över jul med inget som jag alls tyckte va en bra ide men han blev arg på mig så jag kunde inte säga nej.

Det spöregnar ute, jag har tänt ljus i lägenheten o jag o lillan myser, james spelar golf o jag antar att han ångrar att han åkte i och med regnet, han kommer ju frysa halvt ihjäl....

nej nu ska jag gosa med min dotter och ha en myssöndag!

love J and J