Tuesday 22 December 2009
Thursday 3 December 2009
Svacka
Hatar att må dåligt speciellt nær jag anser mig sjælv som lyckligt lottad och har precis allt som jag önskar...
Men snart är detta året slut och jag vill verkligen att 2010 ska komma...
Min dotter föddes detta året o James friade, det är väl ungefär det enda som vart bra detta året, men jag tror 2010 kommer bli vårat år..
Jaggillar inte att vara nere alls , men jag måste tillåta mig att känna mig deppig för det gör jag aldrig nästan nu efter lillan är född för jag vet hur bra jag har det men allt det som jag blev ledsen är innan påverkar ju fortfarande mig? men jag försöker att inte bry mig men det funkar inte längre.
Jag måste också kunna vara omogen och tycka att småsaker kan påverka mig lika mycket som nån annan.
Som min kropp tex, helt förendrad nu efter jag fött barn... Innan hade jag ett par ASSNYGGA bröst fasta och snygga, nu är de mjuka och "goa" USCH säger jag.
Jag har fortfarande X antal kilo att gå ner så att jag kommer bli nöjd men de sitter stenhårt..
Det är inte så att jag kan åka o träna när jag vill... :) inte för att jag hade valt det allternativet endå
Inte prata om mitt hår som blivit helt livlöst och mörkt efter graviditeten, ska klippa mig den 16 och göra slingor, Lillan har ju en tendens att dra och slita i det lilla hår jag har på huvudet och jag har tappat massa, men nej jag kommer inte klippa mig i nån hemsk mamma frisyr eller page... Önskar jag kunde göra hårförlängning...
Jul snart och min pappa kommer och stannar i 6 dagar, nånting jag INTE der fram imot och jag önskar att jag hade vart vuxen nog o sagt i från. Detta är min o James första jul med lillan o jag ille att den skulle vara speciell men nu kommer min far och förstör, ja det är så jag känner.. Jag är en hemsk dotter..
Drömde om PP häromdagen en mardröm och den har liksom förfölj mig.. gillar inte att drömma dålig saker speciellt inte om nåt jag älskar...
Hade en dålig magkänsla häromveckan o varje gång jag får det så blir jag rädd och kall för det har hänt alldeles för många gånger att när jag haft den känslan att det har hänt nåt jobbigt och som sagt jag fick ett telefonsamtal om att min morfar blivit jättemycket sämre, han har vart sjuk i 5 år... Jag har haft väldiga problem att acceptera hans sjukdom och det tog mig 4 år att besöka honom, ALLA tjatade på mig att jag skulle besöka honom men jag gick dit när jag va redo. Lillan fick träffat honom med och han sken som en sol när han såg henne, jag vet att han inte fattade nåt men det var väldigt fint att se..
nej nu ska jag ta mig i kragen ..
Dags att börja dagen, jag o Lillan ska till babygruppen o innan dess måste vi äta frulle och jag ska fixa mig..
All kärlek till J o J som lyser upp min dag och att ni reser mig när jag faller
Vad vore jag utan er?
Men snart är detta året slut och jag vill verkligen att 2010 ska komma...
Min dotter föddes detta året o James friade, det är väl ungefär det enda som vart bra detta året, men jag tror 2010 kommer bli vårat år..
Jaggillar inte att vara nere alls , men jag måste tillåta mig att känna mig deppig för det gör jag aldrig nästan nu efter lillan är född för jag vet hur bra jag har det men allt det som jag blev ledsen är innan påverkar ju fortfarande mig? men jag försöker att inte bry mig men det funkar inte längre.
Jag måste också kunna vara omogen och tycka att småsaker kan påverka mig lika mycket som nån annan.
Som min kropp tex, helt förendrad nu efter jag fött barn... Innan hade jag ett par ASSNYGGA bröst fasta och snygga, nu är de mjuka och "goa" USCH säger jag.
Jag har fortfarande X antal kilo att gå ner så att jag kommer bli nöjd men de sitter stenhårt..
Det är inte så att jag kan åka o träna när jag vill... :) inte för att jag hade valt det allternativet endå
Inte prata om mitt hår som blivit helt livlöst och mörkt efter graviditeten, ska klippa mig den 16 och göra slingor, Lillan har ju en tendens att dra och slita i det lilla hår jag har på huvudet och jag har tappat massa, men nej jag kommer inte klippa mig i nån hemsk mamma frisyr eller page... Önskar jag kunde göra hårförlängning...
Jul snart och min pappa kommer och stannar i 6 dagar, nånting jag INTE der fram imot och jag önskar att jag hade vart vuxen nog o sagt i från. Detta är min o James första jul med lillan o jag ille att den skulle vara speciell men nu kommer min far och förstör, ja det är så jag känner.. Jag är en hemsk dotter..
Drömde om PP häromdagen en mardröm och den har liksom förfölj mig.. gillar inte att drömma dålig saker speciellt inte om nåt jag älskar...
Hade en dålig magkänsla häromveckan o varje gång jag får det så blir jag rädd och kall för det har hänt alldeles för många gånger att när jag haft den känslan att det har hänt nåt jobbigt och som sagt jag fick ett telefonsamtal om att min morfar blivit jättemycket sämre, han har vart sjuk i 5 år... Jag har haft väldiga problem att acceptera hans sjukdom och det tog mig 4 år att besöka honom, ALLA tjatade på mig att jag skulle besöka honom men jag gick dit när jag va redo. Lillan fick träffat honom med och han sken som en sol när han såg henne, jag vet att han inte fattade nåt men det var väldigt fint att se..
nej nu ska jag ta mig i kragen ..
Dags att börja dagen, jag o Lillan ska till babygruppen o innan dess måste vi äta frulle och jag ska fixa mig..
All kärlek till J o J som lyser upp min dag och att ni reser mig när jag faller
Vad vore jag utan er?
Wednesday 11 November 2009
Det är inte så lätt....
Min far va här i helgen eller 4 dagar... Hur ska jag förklara detta då??
Nej jag tyckte inte att det va kul att träffa honom, jag tycker mest att han är jobbig och lägger sig i alldelles för mycket.
Han vill ha en bra relation med sitt örsta barnbarn och det kan jag örstå men jag tycker ändå att han tar saker förgivet som att komma hit under julen och stanna i 6 dagar. Jag tycker att det är länge, jag tycker att 4 dagar va länge.
OK om vi hade vart tajta och nära men det är inte så.
Jag vill att han ska ha en bra relation med Lillan men det är svårt att bortse från allt som har hänt i det förflutna.
Min relation till min pappa är komplicerad och det blir jobbigare o jobbigare ju mer han vill vara delaktig i mitt liv och jag försöker vara vuxen och hålla god min men det går inte alltid.
Jag måste väl försöka vara vuxen och komma över detta men jag vet inte om jag kan.
Jag stör mig på han hela tiden men det kanske går över???
ahh skitsamma
Nej jag tyckte inte att det va kul att träffa honom, jag tycker mest att han är jobbig och lägger sig i alldelles för mycket.
Han vill ha en bra relation med sitt örsta barnbarn och det kan jag örstå men jag tycker ändå att han tar saker förgivet som att komma hit under julen och stanna i 6 dagar. Jag tycker att det är länge, jag tycker att 4 dagar va länge.
OK om vi hade vart tajta och nära men det är inte så.
Jag vill att han ska ha en bra relation med Lillan men det är svårt att bortse från allt som har hänt i det förflutna.
Min relation till min pappa är komplicerad och det blir jobbigare o jobbigare ju mer han vill vara delaktig i mitt liv och jag försöker vara vuxen och hålla god min men det går inte alltid.
Jag måste väl försöka vara vuxen och komma över detta men jag vet inte om jag kan.
Jag stör mig på han hela tiden men det kanske går över???
ahh skitsamma
Monday 2 November 2009
Underbara liv
Jag ska från och med idag se saker mer positivt, inte det att jag är en negativ människa utan mer att jag vill sluta fundera och oroa mig över småsaker som inte egentligen spelar nån större roll.
Sen jag blev mamma så har jag börjat oroa mig mycket mer för saker som jag inte borde oroa mig för, hela mitt liv förendrades när lillan föddes o de första månaderna så va jag ett VRAK, jag tyckte det inte då men nu när jag ser tillbaka på det så va jag verkligen inte ok.
Jag sov inte, åt inte och oroade mig KONSTANT över min dotter... första tiden är som en dimma och det är så synd att jag inte gladde mig mer åt min dotter än va jag gjorde för jag oroade mig så mycket att det tog över hela grejen..
Som tur är gick det över relativt snabbt.. men såklart jag oroar mig, alltid och jag har en känsla av att jag alltid kommer oroa mig..
Mycket som man inte vet när man blir mamma, jag trodde aldrig att jag skulle bete mig som jag gör, eller bli denna mammatypen som jag är. Men egentligen va spelar det för roll hur jag spekulerade innan, jag är ju den jag är nu och jag tror inte att Lillan skulle kunna få en bättre mamma. och jag skulle inte kunna få en bättre dotter eller bättre fästman :)
jag har ett underbart liv här i London, det har vart tufft men nu är det över och nu kan jag bara njuta av min familj..
livet är härligt och underbart trots att det är höst och kallt
Sen jag blev mamma så har jag börjat oroa mig mycket mer för saker som jag inte borde oroa mig för, hela mitt liv förendrades när lillan föddes o de första månaderna så va jag ett VRAK, jag tyckte det inte då men nu när jag ser tillbaka på det så va jag verkligen inte ok.
Jag sov inte, åt inte och oroade mig KONSTANT över min dotter... första tiden är som en dimma och det är så synd att jag inte gladde mig mer åt min dotter än va jag gjorde för jag oroade mig så mycket att det tog över hela grejen..
Som tur är gick det över relativt snabbt.. men såklart jag oroar mig, alltid och jag har en känsla av att jag alltid kommer oroa mig..
Mycket som man inte vet när man blir mamma, jag trodde aldrig att jag skulle bete mig som jag gör, eller bli denna mammatypen som jag är. Men egentligen va spelar det för roll hur jag spekulerade innan, jag är ju den jag är nu och jag tror inte att Lillan skulle kunna få en bättre mamma. och jag skulle inte kunna få en bättre dotter eller bättre fästman :)
jag har ett underbart liv här i London, det har vart tufft men nu är det över och nu kan jag bara njuta av min familj..
livet är härligt och underbart trots att det är höst och kallt
Sunday 1 November 2009
Underbar Helg
Det är inte ofta Jag o James spenderar tid ensamma men igår va vi hos James vänner Dan o Clair, vi drack lite öl och pratade. Lillan va hos Farmor o Farfar och när vi kom tillbaka hade hon precis vaknat och va inte alls intresserad av varken mig eller James, hon hade inte gråtit nånting o allt hade gått fint, nu är det bara jag som måste släppa lillan lite för hon klarar sig tydligen helt perfekt utan mig 24/7 :)
Jag o Jolene va i Oslo förra helgen o hälsade på finflickorna och vi hade det väldigt trevligt, Lillan va jätteduktig bara lite jobbigt att flyga själv med allt baggage.
Som vanligt gårt helgerna så fort o i morgon är det dags för babysim igen, Lillan älskar det, hela denna veckan är fullspäckad av aktivitet och på fredag kommer min Far hit o hälsar på, vet inte hur jag känner för det men hoppas att det funkar bra. Han har ju även bokat att komma över jul med inget som jag alls tyckte va en bra ide men han blev arg på mig så jag kunde inte säga nej.
Det spöregnar ute, jag har tänt ljus i lägenheten o jag o lillan myser, james spelar golf o jag antar att han ångrar att han åkte i och med regnet, han kommer ju frysa halvt ihjäl....
nej nu ska jag gosa med min dotter och ha en myssöndag!
love J and J
Jag o Jolene va i Oslo förra helgen o hälsade på finflickorna och vi hade det väldigt trevligt, Lillan va jätteduktig bara lite jobbigt att flyga själv med allt baggage.
Som vanligt gårt helgerna så fort o i morgon är det dags för babysim igen, Lillan älskar det, hela denna veckan är fullspäckad av aktivitet och på fredag kommer min Far hit o hälsar på, vet inte hur jag känner för det men hoppas att det funkar bra. Han har ju även bokat att komma över jul med inget som jag alls tyckte va en bra ide men han blev arg på mig så jag kunde inte säga nej.
Det spöregnar ute, jag har tänt ljus i lägenheten o jag o lillan myser, james spelar golf o jag antar att han ångrar att han åkte i och med regnet, han kommer ju frysa halvt ihjäl....
nej nu ska jag gosa med min dotter och ha en myssöndag!
love J and J
Friday 16 October 2009
Efter Chocken :)
Det är konstigt hur mycket som kan förändrats bara på några dagar.
James friade och nu efter chocken har lagt sig lite så känns allt helt underbart!
Allt är så rätt och jag är lyckligare än någonsin.
Folk har redan börjat fråga angående Bröllopet!! hmmm jag behöver TID att tänka igenom det.
För att vara helt ärlig så trodde jag aldrig att jag skulle gifta mig, jag har aldrig velat gifta mig men så träffade jag James, Jolene föddes och James friade och jag sa JA, så jag måste vänja mig vid tanken att jag ska gifta mig innnan jag börjar tänka och planera ett giftemål.
James sa i förbifarten häromdagen - vi gifter oss nästa år eller året efter det...
Jag vet inte riktigt om det är nåt jag vill än för jag tror jag behöver mer tid att förbereda mig.
Angående bröllopet så kommer jag inte ha ett stoort GIGANTISKT vitt bröllop, tror inte att det är min grej alls.
Jag föreslog att vi skulle åka till Las Vegas o göra det till james men inget som han kände att han vill göra.
Vi får se vad som händer....
Känns fortfarande som att jag lever i en dröm och att jag snart kommer vakna och allt detta inte är sant...
men jag tittar på ringen och nyper mig i armen och vet att detta faktiskt är sant och detta är mitt liv!
LOVE J & J
James friade och nu efter chocken har lagt sig lite så känns allt helt underbart!
Allt är så rätt och jag är lyckligare än någonsin.
Folk har redan börjat fråga angående Bröllopet!! hmmm jag behöver TID att tänka igenom det.
För att vara helt ärlig så trodde jag aldrig att jag skulle gifta mig, jag har aldrig velat gifta mig men så träffade jag James, Jolene föddes och James friade och jag sa JA, så jag måste vänja mig vid tanken att jag ska gifta mig innnan jag börjar tänka och planera ett giftemål.
James sa i förbifarten häromdagen - vi gifter oss nästa år eller året efter det...
Jag vet inte riktigt om det är nåt jag vill än för jag tror jag behöver mer tid att förbereda mig.
Angående bröllopet så kommer jag inte ha ett stoort GIGANTISKT vitt bröllop, tror inte att det är min grej alls.
Jag föreslog att vi skulle åka till Las Vegas o göra det till james men inget som han kände att han vill göra.
Vi får se vad som händer....
Känns fortfarande som att jag lever i en dröm och att jag snart kommer vakna och allt detta inte är sant...
men jag tittar på ringen och nyper mig i armen och vet att detta faktiskt är sant och detta är mitt liv!
LOVE J & J
Sunday 11 October 2009
Chock
När jag träffade James så förändrades mitt liv totalt.
Jag blev kär, jag hittade rätt vet inte hur jag kan förklara det annorlunda.
På nåt sätt visste jag att det va han med stort H. Sen påvägen har det inte vart enkelt.
Jag blev gravid väldigt snabbt och vände upp och ner på våra liv.
När Lillan föddes så blev min kärlek till james mycket större och starkare, svårt att förklara men när jag såg han hålla Lillan första gången så fylldes hela jag med kärlek till både han och henne.
Som småbarns förälder så har man inte så mycket tid till varandra och ibland går det veckor utan att man egentligen hunnit "ta hand om varandra" Som när lillan va sjuk, jag O james sov inte ihop på nästan 2 veckor.
Men då är det små grejerna som räknas, han lägger ett extra täcke på mig innan han går till jobbet. Han pussar mig ALLTID innnan han går på morgonen. Han ringer varje dag för att säga hur mycket han älskar mig o Lillan.
Allt känns så äkta fast man ibland glömmer av allt i vardagens gråa dagar...
Igår förändrades allt igen, James va helt konstig och han satte sig jämte mig på golvet och tittade på mig o började gråta...
Tar fram en ring o frågar om jag vill gifta mig med honom
Jag kommer inte ihåg så mycket vad jag sa, jag frågar typ menar du allvar bla bla
Han sätter på mig en diamantring i vittguld som passar helt perfekt.
Jag va totalt oförberedd och chockad, ok att vi skämtat om det men jag trodde inte att han skulle göra det.
Jag trodde aldrig att jag skulle vara förlovad.
Senare gick jag, james och lillan ut på promenad och jag kommer på att jag inte ens sagt JA än.. mitt i chocken så hade jag glömt det viktigaste? hahaha men såklart jag vill gifta mig med honom, han är ju mitt allt....
Subscribe to:
Posts (Atom)